söndag 29 november 2015

Ropen skalla, 50-talets skola åter till alla!

Nästan så lyder rubriken på DN:s ledare 28/11. Andemeningen är densamma; skolan var bättre förr och som vanligt är det den omtalade flumskolan som har förstört allting. Vad flumskolan egentligen står för är fortfarande höljt i dunkel, men det brukar mumlas om lärare som tvingas backa och bli handledare åt sina elever som får arbeta och söka all kunskap på egen hand. Ofta vill traditionalister hävda att all progressiv pedagogik handlar om just det, att läraren degraderas från sin lärarroll och eleverna får fritt utrymme att skapa och vara kreativa utan att lära sig något viktigt ämnesinnehåll. 

Det som traditionalisterna missat är dock att den bilden inte är sann. Du hittar väldigt få (om ens några) lärare som arbetar på det sättet. Sen finns det mer eller mindre skickliga lärare, men detta avgörs oftast inte på om de väljer att stå vid katedern och föreläsa mycket eller har större inslag av elevaktivitet i sin undervisning. Det handlar snarare om hur de skapar relationer med eleverna, passionen för ämnet i kombination med pedagogisk skicklighet och hur trygga de är i sin ledarroll i klassrummet. Nästan samtliga av de skickligaste lärare jag haft förmånen att arbeta med under mina tolv år som lärare på tre olika skolor har också varit sådana som velat tänka nytt, varit nyfikna på elevernas värld och gett dem många olika möjligheter att utveckla läroplanens förmågor. 

Varför envisas vi då med att diskutera "huret"? Varför kan vi inte bara koncentrera oss på de delar som vi vet utmärker en skicklig lärare och koncentrera oss på dem? För att båda sidor, såväl traditionalister som nytänkare, ser på skolan ur ett större perspektiv och oroar sig för att skolans position i samhället inte längre är vad den bör vara. Skolan spottas på i medier, föräldrar tar sig allt större friheter att diktera villkoren för sina barns skolgång och inte ens lärarna själva känner stolthet över sig yrke. Så kan vi givetvis inte ha det, men vi är inte överens om hur vägen framåt ser ut. 

När ropen skalla 50-talets skola åter till alla så tänker man möjligen att om det bara blir disciplin och ordning igen, om läraren får vara en auktoritet och vi ger dem fler läxor så kommer skolans status att höjas igen. Det vore kanske logiskt om vi trodde att våra barn, födda på 2000-talet, skulle fungera optimalt i en sådan skola. Vi behöver inte backa ända till 50-talet. I DN:s ledare nämner man att slutet på 80-talet och början av 90-talet var den tid då Sverige enligt internationella mätningar och tester presterade bäst. Hoppsan, där hamnar vi mitt i min egen skolgång. Där svensk-lektioner med grammatik-stenciler och möjligen en lite uppsats om hösten höll på att ta död på mitt skrivintresse. Analysera lärde jag mig på högskolan och om min verbala sida hjälpte mig att höja något betyg var det inget jag fick reda på. Enbart provresultaten räknades. Visst, jag tror att den skola jag gick i var funktionell för mig och mina klasskamrater, och åtminstone delvis förberedde mig för vidare studier. Men jag skulle inte vilja att mina egna barn (7 och 10 år) fick samma skolgång. Helt enkelt av den enkla anledningen att det inte skulle vara tillräckligt för det samhälle som jag ser att de ska växa upp i. 

Jag är tacksam att de går i en skola där de får lära sig att ta eget ansvar, planera och förstå sitt eget lärande. Diskutera, analysera och skapa med hjälp av digitala verktyg. Där lärare samarbetar med varandra och uppmuntrar dem att se samband, där världen utanför får följa med in på lektionerna och där man på ett lekfullt sätt introducerar datalogiskt tänkade. Jag ser att de är så mycket mer allmänbildade och självständiga än vad jag och mina klasskamrater var. Dessutom läser de inte bara på svenska, utan på engelska också. Den nivå de har på sin engelska tror jag att jag uppnådde någon gång på högstadiet. Tack för det 2000-talets skola!

När jag tänker på vägen framåt, hur skolan ska kunna återupprätta sin tappade status, så tänker jag på en skola i samklang med den tid vi lever i. Där skickliga lärare vill arbeta eftersom det är en arbetsplats som sjuder av bildning, kreativitet och gemenskap. Där eleverna har tillgång till den typ av verktyg som vi vuxna har på en modern arbetsplats och får lära sig att använda dem både kritiskt och kreativt. Där lokalerna är attraktiva och utformade för många olika typer av aktiviteter. Där jante-lagen inte gäller, utan lärare uppmuntras att vara innovativa och testa nya lösningar, helst i sällskap med forskare som följer processen. Man har ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete, men det finns alltid utrymme för att tänka nytt. Många har också uppdrag utanför skolan för att fortsätta vässa sin kompetens och inte tappa kontakten med samhället runt om. 

Nå, jag respekterar att vi inte alltid förstår varandra i skoldebatten, men medan vi fortsätter käbbla sjunker skolan djupare ner i sin egen kris. Vem ska arbeta i 2000-talets skola? 



söndag 1 november 2015

Presentation SETTSyd 2015

I år gick SETTSyd av stapeln för första gången, och jag hade den stora förmånen att få prata om skolutveckling i fullsatt sal på Malmö-mässan. Jag tar verkligen med mig den fina stämning och energi som jag upplevde under de två dagarna på mässan, både i form av feedback på min föreläsning, spontana samtal och föreläsningar jag själv besökte. Nu lite bättre rustad för höstens andra halvlek :)

Innehållet var på samma tema som min föreläsning på SETT i Stockholm, men eftersom jag har svårt att göra saker på samma sätt allt för många gånger hade jag ändrat upplägg och innehåll något. Mer fokus på digital läsförståelse och en förflyttning från mina personliga erfarenheter som lärare på Vittra Telefonplan till den resa vi gör tillsammans på Fjällenskolan med att planera och arbeta utifrån 21st century skills, integrera digital kompetens och att utforska den fysiska lärmiljöns betydelse.






onsdag 1 juli 2015

Digital skolutveckling pågår! - En årskrönika

För ungefär ett år sedan gick jag på min nya tjänst som digital utvecklingsledare på Fjällenskolan. Jag fick ett övergripande uppdrag: Lyft skolans digitala utveckling
Nu är det slutet av juni. Lärare och elever har gått på sommarlov och vi i skolledningen håller som bäst på att knyta ihop säcken. Jag scrollar igenom arbetslagens gemensamma utvärderingar, ämnesutvärderingar och elevutvärderingar.


Det som slår mig, och som för mig både glad och stolt, är att den digitala utvecklingen lyfts fram som en framgångsfaktor av både lärare som elever!


Man vill i hög grad koppla den digitala utvecklingen till såväl goda resultat som lust och motivation till arbetet! Det framgår också av utvärderingarna att eleverna tycker att lärarna på skolan är duktiga på att planera lektionerna så att de verkligen får möjlighet att använda och utnyttja kraften i de digitala verktygen, inte bara genom att söka information eller skriva texter, utan också arbeta multimodalt och testa olika program för att fördjupa sin kunskap kopplat till de olika ämnena.


En sak är säker; det krävs massor av utvecklingsbenägna människor på flera olika nivåer för att få till en positiv digital utveckling på en skola. Det behöves en modig rektor som liksom min chef vågar satsa på en tjänst som är helt kopplad till just den digitala utvecklingen och har möjlighet att driva den med full kraft. Jag har också haft två fantastiska bollplank i skolans biträdande rektorer som bidragit med viktiga perspektiv från sina verksamheter och skapat förutsättningar i organisationen. Centralt har jag haft ett stort stöd i biträdande skolchefen som, trots att vi inte alltid tyckt lika, har försökt se just vår skolas behov och hjälpt till att driva igenom beslut centralt som hon har sett gynnat fler skolor. Att det finns en chef på högre nivå som också brinner för skolans IT-utveckling har i många frågor varit avgörande. Även andra centrala funktioner som IT-chef, IKT-strateg och kommunens IT-pedagog har varit villiga att lyssna och föra dialog kring frågor som för oss varit avgörande. Nätverk i form av engagerade pedagoger på andra skolor har gjort att jag känt mig mindre ensam i mina ambitioner och administrativ personal kopplat både till IT och skolan i helhet har hela tiden varit intresserade och bidragit med en enorm kompetens. Pedagogerna på Fjällenskolan har med sin nyfikenhet och sitt driv gjort hela projektet meningsfullt. Jag har sett att det hela tiden funnits förutsättningar att göra något fantastiskt av vår IT-satsning! Sist, men inte minst, har ju hela mitt utvidgade närverk av före detta kollegor och människor jag träffat via sociala medier eller andra mötesplatser varit oerhört betydelsefulla, både som bollplank och för att ge perspektiv utifrån.


Så, vad har min roll som digital utvecklingsledare varit egentligen? Eftersom det inte fanns någon färdig beskrivning för tjänsten när jag började, utan jag har skapat den vart eftersom ska jag försöka beskriva mitt arbete kopplat till olika roller och funktioner inom skolans värld:


Pedagogerna
  • Omvärldsbevakat och läst relevant forskning inom området skolans digitalisering och delat med mig av detta i olika forum som APT och gemensamma digitala plattformar.
  • Rekommenderat artiklar och länkar för dem som velat fördjupa sig vidare på egen hand.
  • Fungerat som pedagogisk handledare och bollplank för dem som vill testa nya undervisningsmetoder kopplat till forskningen och de digitala verktygen.
  • Gett förslag på hur deras idéer kunnat förverkligas med hjälp av olika program etc. och vid behov funnits med som stöd i klassen när de för första gången testat sina idéer.
  • Lyft fram behovet av att införa digital kompetens som en självklar del av undervisningen och testat olika upplägg för det tillsammans med några lärare
  • Spridit goda exempel inom verksamheten genom att starta en Facebook-sida och en IKT-blogg där jag lagt ut färdiga exempel, foton och länkar från det digitala arbete som pågått i skolans alla hörn. Under året har fler blivit aktiva på sidan och lagt ut innehåll från den egna verksamheten. Många säger att detta varit viktigt för dem eftersom det skapar en känsla av stolthet, både över skolan i stort och den egna praktiken.
  • Funnits med på ämneskonferenser och tillsammans med lärarna diskuterat på vilket sätt deras ämnen kan gynnas av digitaliseringen och vilka verktyg vi kan använda. 
  • Introducerat digitala läromedel och varit lärarnas support kring detta.
  • Handlett lärare på lågstadiet i hur de kan använda iPads för att underlätta för elever i behov av särskilt stöd.
  • Introducerat iPads i Fritidsverksamheten och haft utbildning kopplat till detta
  • Haft regelbundna möten med förskolans egen IT-utvecklare, vilket ledde till att hon sedan hade en egen föreläsning på SETT-mässan och berättade om förskolans arbete med programmering.



Eleverna
  • Tittat på behoven och vilken digital kompetens eleverna behöver för att lyckas med sitt skolarbete och haft en utbildning för åk 6 kring digital kompetens
  • Haft Elevens val i programmering för 60 elever på högstadiet. Trots att jag egentligen kan förhållandevis lite om programmering själv, men via kontakter, resurser på nätet och elevernas egen drivkraft kom de flesta igång ändå.
  • Peppat och lyft fram elevernas arbete och uppmuntrat dem att dela med sig via våra olika kommunikationskanaler.
  • Fungerat som en extra resurs i klassrummet när jag arbetat tillsammans med deras lärare



Skolledningen
  • Ansvarat för nya avtal kopplat till digitaliseringen och samverkat med leverantörer och kommunens centrala funktioner kopplat till detta. Det har bland annat lett till ett nytt data/IT-avtal med skolans behov i fokus istället för förvaltning och administration.
  • Jag har tittat på lösningar för hantering av digitala enheter och samverkat med kommunen kring detta
  • Tagit fram skolans lokala IT-handlingsplan och följt upp och utvärderat den för att hitta en fortsatt riktning framåt under nästa läsår
  • Skött skolans kommunikationskanaler och lyft fram positiva exempel från verksamheten för att stärka skolans möjligheter att rekrytera kompetent och driven personal
  • Nätverkat med andra skolor, företag och organisationer som på olika sätt kunnat ge input till vår verksamhet
  • Representerat och lyft fram skolan på konferenser och mässor
  • Varit drivande i skolans Visions-arbete genom att omvärldsbevaka och planera för gemensamma dagar och workshops.
  • Drivit ett EU-projekt tillsammans med elever och lärare för att utveckla skolans lärmiljöer i linje med de förändrade pedagogiska metoder som utvecklats under året. Det har resulterat i ett test-klassrum med ett helt annat upplägg än skolans i övrigt väldigt traditionella klassrum och är en del av lärmiljöprojektet EduSpaces.
  • Varit en del av det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på utveckling och digitala processer
  • Varit en del av rekrytering av nya medarbetare
  • Jag har varit en del av föräldrasamverkan genom att delta på föräldraråd och svara på frågor och informera om relevant forskning kopplat till deras funderingar, t.ex. digital läsning.



Förvaltning
  • Via kommunens centrala IT-nätverk drivit ett utvecklingsarbete kopplat till digital kompetens som resulterat i en digital kursplan och den kollegiala siten http://digitaliskolan.se som kommer fungera som en grund för lärare i kommunen som vill utveckla sin digitala pedagogik.
  • Det data/IT-avtal för skolan som vi på Fjällenskolan nu pilotkör har gjorts möjligt även för andra skolor använda.
  • Representerat kommunens grundskolor och deras behov vid upphandling av ny lärportal för kommunen
  • Varit bollplank för andra rektorer i kommunen kring skola och digitalisering
  • Drivit en process för att få möjlighet att implementera GAFE i kommunens skolor
  • Tillsammans med biträdande skolchef uppdaterat för-och grundskolors IT-handlingsplan
  • Representerat kommunen på Framtidens lärande



Så om detta är backspegeln, vad är det som händer framåt i tiden? Nästa läsår kommer framförallt att handla om att systematisera det vi påbörjat under året, så att den digitala kompetensen blir en självklar del av vardagen för lärare och elever. Eftersom många redan är enormt kreativa i sitt sätt att använda och skapa med digitala verktyg ser jag informationskunnigheten och digitala lässtrategier som det område med störst behov av utveckling. Vi kommer också att ha förmånen att ha forskning kopplat till vårt digitala utvecklingsarbete, vilket ska bli otroligt spännande!






tisdag 5 maj 2015

Nytt begrepp: Skärmslöjd

Det har talats en del om skärmtid de senaste veckorna. Jag håller med t.ex. Elza Dunkels om att begreppet är förlegat och borde ersättas av något annat. Det viktiga är inte skärmen i sig utan vad du eller dina barn gör framför skärmen. Jag kan själv bli frustrerad om jag upplever att för mycket tid ägnas åt konsumtion av medier, och försöker hitta sätt att aktivera barnen istället, om det sen är framför skärmen eller någon helt annan aktivitet har mindre betydelse. Igår hade jag förmånen att lyssna på Henrik Kniberg, utvecklare på Spotify och Lego, som pratade om barnprogrammering. Han hade också många tankar och konkreta verktyg hur vi som föräldrar kan tänka kring barnens aktiviteter vid skärmen. Hemma hos honom har de den här bilden på kylskåpet:


Skärmografen visar vilken typ av skärmaktivitet som är okej just då. Det blir ett väldigt enkelt och visuellt sätt att fokusera på aktiviteten kopplad till skärmen. Under Skärmslöjds-tiden är endast skapande aktiviteter som t.ex. programmering eller filmskapande tillåtet. Eftersom startsträckan är längre för dessa aktiviteter än att bara slå på TV:n är det viktigt att minimera bruset runt omkring. Se till att TV eller YouTube inte är ett alternativ just då. 

När det kommer till barnprogrammering specifikt pratade och visade Henrik tillsammans med sin son hur du på ett lekfullt sätt kan arbeta med begrepp kopplade till programmering samt hur en enkel progression skulle kunna se ut med befintliga verktyg på webben. 



Avslutningsvis betonade han också balansen mellan övning, lek och utmaning och den vuxne som stöttande men inte dominerande sällskap i aktiviteten. Mottot som han använder sig av är "Man lär så länge man leker". Sunt och välbehövligt i skolan som inte enbart ska präglas av betyg och gravallvar!


Föreläsning på UR-samtiden

När jag föreläste på konferensen IT och digital pedagogik i skolan tidigare i våras var UR Samtiden där och filmade alla föreläsningarna. Min heter Bortom en dator per elev och handlar dels om de digitala lärmiljöerna och hur vi i skolan behöver arbeta för att både skapa en hållbar struktur kring dessa och dra nytta av den kraft som finns i det informella lärandet och dels om de rent fysiska lärmiljöerna och vilken signal de ger till lärandet som ska ta plats. Innehållet är snarlikt det som jag pratade om på SETT-mässan, men innehåller också en del som handlar mer specifikt om kod i skolan.


fredag 17 april 2015

Presentation från SETT 2015

Här är den presentation som jag använde på SETT 2015 under min föreläsning. Såg när jag laddat upp den att det finns en liten bonus från tidigare föreläsning kring hur man kan integrera kod i olika ämnen också. Ni som var på föreläsningen får gärna höra av er om det är något ni funderat på i efterhand!



fredag 10 april 2015

Det goda samtalet?

Tänk, om sociala medier t.ex. Twitter, var en skolgård. Kanske känner du igen känslan av att vara i skottlinjen för det där högljudda gänget som slängde ur sig kommentarer om allt och alla. Vissa var särskilt utsatta. Då spelade det liksom ingen roll vad de sa eller gjorde till sitt försvar, för hur de än försökte kunde det tuffa gänget alltid vända och vrida på försvaret så att de utsatta framstod som ännu löjligare. Det brukar kallas för dubbel bestraffning när allt du säger och gör blir fel. Genom att vara tyst kunde man undvika att själv bli måltavla för elakheter. Det är den tystnaden som vi vuxna fördömer på landets skolgårdar.

Men samma sak händer oss vuxna, även om arenan nu kanske blivit digital och är öppen för alla att delta. Tystnaden är dock den samma som på skolgården när du inte längre vill delta av rädsla för att bli utsatt för diverse härskartekniker. Till exempel kan du anses humor-befriad (fattar du inte skämt eller?) när du ifrågasätter ett kränkande påhopp, förminskad utifrån titel och bakgrund eller anklagad för att sänka taket för diskussionen då personangrepp inte känns okej.

Jag har försökt rannsaka mig själv. Hur ser jag på meningsmotståndare? Jag kan bli irriterad när jag läser en artikel där Bo Jansson från LR skriver i en debatt-artikel Att pojkarna offras på pedagogikens altare. Jag håller inte alls med honom och tycker kanske till och med att han borde ta sig tid att höra hur vi som under lång tid på ett strukturerat sätt arbetat med andra metoder än katederundervisning ser på saken. Hur har det gått för de pojkar vi undervisat? Om jag hade fått möjlighet att prata med honom hade jag gärna delat med mig av många solskenshistorier där pojkar lyft sina resultat och sin skolmotivation, tack vare och inte trots, de metoder som vi utvecklade tillsammans.

Men även om Bo och jag har väldigt olika syn på hur skolan ska utvecklas, tänker jag inte att han har onda avsikter. Jag är helt övertygad om att han, liksom jag, vill skolans och elevernas bästa. Vi har bara olika syn på vad som menas med kunskapskvalitet och vad ett meningsfullt resultat innebär. I min värld ska vi kunna prata om de här sakerna och samtidigt hålla en god ton, utan att förakta dem som har en annan syn på saken än vi själva.

Alla tycker att kunskap är viktigt. Om detta må vi inte bråka!

Owe Wikström är en annan meningsmotståndare som jag gärna lyssnar till. Han har en kristen livssyn, det har inte jag. Men jag kan ändå se att vi har en gemensam agenda i att hitta glädjen och skönheten i livet. Så här skriver Owe om det goda samtalet:

"Det goda samtalet innebär ett fritt utbyte som förmår skapa någonting nytt samtidigt som det respekterar skillnaden mellan de samtalandes ståndpunkter. Det goda samtalet strävar inte nödvändigtvis till någon syntes, än mindre konsensus, men det vill heller inte polarisera. Det goda samtalet förutsätter förtroende, därför att det är ett sätt att tänka högt. De flesta av oss kan inte i ensamhet bygga ut våra tankekedjor särskilt långt, utan vi måste formulera våra ofta osäkra idéer, för att höra hur de låter och se vart de leder." (Det bländande mörkret - Att upptäcka den stora glädjen)

Men visst, effekt-sökeri och bråk är ett säkert kort att få uppmärksamhet. En dokusåpa blir ingen såpa utan ett visst mått av intriger, mobbing och smutskastning. Men nu var det ju inte en dokusåpa vi ville ha i sociala medier. Väl?

tisdag 24 mars 2015

Läsning i en digital tidsålder


De flesta verkar ha accepterat att samhället digitaliseras. Däremot så är det på vissa håll fortfarande kontroversiellt när läsningen digitaliseras. Läsningen på papper har blivit någon form av helig ko som inte får ifrågasättas. När det så kommer en utmärkt och nyanserad avhandling kring detta väljer många att ändå tolka den för att stötta sin egen ståndpunkt, att läsning på papper är bättre än digital läsning. 

Jag tror att ett medvetet arbete med digitala lässtrategier är ett av skolans absolut viktigaste uppdrag. Jag tror att det är en förutsättning för att fostra demokratiska medborgare. Jag tror att vi gör våra elever en otjänst om vi med rädsla för kunskapsbrist håller oss till säkra kort i form av traditionella läromedel och böcker.

Jag har skrivit ett längre blogginlägg på Fjällenskolans IKT-blogg där jag går igenom hur vi tänker kring forskning och våra elevers rätt att lära på villkor anpassade för det samhälle de ska växa upp i!

tisdag 17 mars 2015

Lektionsdesign i det digitala klassrummet

Knåpade ihop en Popplet för att illustrera hur jag tänker kring lektionsdesign i det digitala klassrummet. Upplägget är 10 olika faser som kan vara olika långa och intensiva, beroende på område och upplägg. 


  • Introduktion
  • Förkunskaper
  • Feta frågor
  • Egen research
  • Par/Gruppdiskussion
  • Helklass diskussion
  • Ämnesfördjupning
  • Aktivitet
  • Utvärdering
  • Planering för nästa steg

Till varje fas finns exempel på innehåll kopplat och förslag på digitala verktyg att använda. Har också lagt till tre nyckelord för varje fas som på något sätt ska ange fokus för den fasen. Det här är inget färdigtänkt koncept utan ett sätt att börja visualisera mina tankar kring detta!

Här är länken till min Popplet: Lektionsdesign i det digitala klassrummet

tisdag 20 januari 2015

Digital läsning kräver särskilda färdigheter

Jag har länge talat mig varm för vikten av digitala lässtrategier, att läsning på nätet kräver en särskild kompetens som vi behöver lära ut till våra elever. I en färsk avhandling av Maria Rasmusson bekräftas just detta. Hon har delat in dessa kompetenser i fem olika kategorier: läsning av traditionella texter, multimodala texter, navigering/sökstrategiet (pathfinding), IT-förmågor och förmågan att hantera information. Avhandlingen visar också på samband mellan dataspelande och förmågan att hantera digitala texter, där pojkarna visade på bättre resultat än flickorna. En annan intressant slutsats är att de socioekonomiska faktorerna får mindre betydelse när läsningen blir digital. Nära 100% av de svenska och norska ungdomarna som deltog i undersökningen har tillgång till internet. Här kan du läsa hela Rasmussons avhandling: http://www.miun.se/press/digi 

Nu till den intressanta frågan, hur ska skolorna ta sig an arbetet med den digitala läsningen? I Järfälla kommun är vi i startgroparna för ett omfattande arbete kring digital kompetens, där de digitala lässtrategierna har en central plats. Jag hoppas kunna presentera delar av arbetet inom kort!