söndag 1 december 2013

Pojkar och deras läsning

Pojkar och deras resultat i skolan är på tapeten och debatteras flitigt, både i sociala medier och andra medier.  Särskilt pojkars läsning, eller snarare icke-läsning, är föremål för mycket huvudbry. Jag läser det som skrivs med växande frustration. Man pratar om pojkböcker och flickböcker, att de flesta lärare i svenska är kvinnor och inte förmår motivera pojkarna att vare sig läsa eller skriva då de har ett "kvinnligt perspektiv" på läsningen. Jag har flera gånger tänkt skriva något om detta, men liksom inte orkat samla kraft, förmå mig att sätta ord på mina tankar. Men nu är det dags.

Jag har, och har alltid haft, en relativt jämn fördelning av höga betyg i svenska mellan pojkar och flickor. Ibland har det givetvis vägt över åt det ena eller andra håller, det är inte det som är poängen, utan att jag ser ingen anledning till varför pojkar ska behöva lyckas sämre än flickor i ämnet svenska. Visst är utgångsläget ofta sämre, eftersom färre pojkar läser skönlitteratur för egen maskin, men det betyder inte att de inte läser och inte har potential att uppskatta även skönlitterär läsning. Det handlar om hur du arbetar med läsningen för att skapa intresse och vilka förutsättningar du ger dem att lyckas. Mina erfarenheter säger mig också att de metoder jag använder oftast inte står i någon som helst motsats till de läsvana elevernas behov utan tvärtom också gynnar de duktiga läsarna.

Läsning i skolan är för mig guldkanten på läraryrket. Ett lyckat läsprojekt i skolan kan ge ringar på vattnet i flera år och på sikt göra att fler elever plötsligt läser "för egen maskin".

Mina strategier för att arbeta med pojkar och läsning:

1.Val av bok
Utgå från det som verkar vara viktigt för den aktuella elevgruppen just då och försök hitta en bok kring det temat. Välj gärna en bok med flera olika huvudrollsinnehavare så finns det flera olika karaktärer för dina elever att identifiera sig med. Har du inte så bra koll på vilka böcker som är aktuella nu? Ta hjälp av närmsta bibliotikarie eller surfa runt på någon av alla de bokbloggar som finns.

2. Skapa ett sammanhang kring läsningen
Vad i den aktuella boken kan du koppla till sådant ni arbetar med i andra ämnen eller aktuella samhällsfrågor? Hungerspelen är perfekt att läsa när du ska diskutera diktatur och demokrati, Flyga drake och Den osynliga flickan är på olika nivåer böcker som ger insikt i frågor kring Afghanistan och Alex Dogboy kan ge liv åt geografi-undervisningen kring Sydamerika. Många av de pojkar jag haft i mina klasser har tyckt att skönlitteraturen fått ett större värde om de kan lära och förstå något mer utöver berättelsen. Verklighetsbaserade böcker är ofta populära.

3. Skapa teasers
Plocka spännande citat mitt i boken och diskutera dem innan ni börjar läsa. Låt eleverna diskutera dem i grupp och resonera kring vilket sammanhang de är plockade ur. Gör en digital karta innan genom att skapa en site för boken där du lägger upp olika filmklipp, tidningsartiklar, citat, bilder, gåtor, frågor eller annat som går att koppla till innehållet i boken. Använd den digitala kartan till att skapa förförståelse, ligg före dina elever i läsningen så att du innan kan lägga upp sådant som fördjupar förståelsen. Fyll på efter hand med sådant som eleverna tycker passar ihop med innehållet.

4. Ge läsningen utrymme i skolan
Om du vill ha ALLA elever med dig är det enda sättet. Läs högt tillsammans i början av varje kapitel eller så länge eleverna vill. Be inte att de ska läsa klart hemma om ni inte blir färdiga med ett kapitel.

5. Arbeta med läsningen på många olika sätt
Skapa diskussionsfrågor, läsförståelseuppgifter, jobba med ordförståelse, "härma stilen", undersök den historiska kontexten, fånga beskrivningar, studera meningarnas grammatiska uppbyggnad... Visst, ibland måste en fantastisk berättelse bara få vara just det, men om du gör skönlitteraturen till ditt främsta läromedel så får den det utrymme den förtjänar.

6. Visa inte bara på målet, rita kartan!
I början när jag får en klass är det ofta så att flera av pojkarna har svårt att få fram vad de faktiskt kan i skrift. Deras analyser blir kortfattade och torftiga. Där krävs tålamod och tydliga instruktioner. "Skriv som du pratar när vi diskuterar boken" brukar jag säga. "Det går ju inte" tycker de först, men sakta brukar vi jobba oss framåt. "Kommer du ihåg den där tidningsartikeln du berättade om? Det är en jämförelse, den kan du använda när du skriver". Flickor är generellt sett mer vana att reflektera utifrån sig själva, pojkar brukar ha lättare att reflektera utifrån mer generella frågeställningar med samhällsanknytning. Låt dem göra det, så småningom kommer de att se sig själva som en del i den större kontexten.