söndag 16 september 2012

När blev ordet lust ett skällsord?

Jag har inget krav på mig att delta i svensk skoldebatt. Jag har heller egentligen inget behov av att hävda mina åsikter gentemot kollektivets och säga att jag vet bättre än någon annan. Men jag kan inte låta bli att tycka att det är anmärkningsvärt att ordet "lust" fått en så negativ klang i svensk skoldebatt.

Om jag nämner ordet "lust" i samband med lärande så har många, kanske redan innan jag hunnit avsluta meningen, bestämt sig för att jag är en sådan där "flumpedagog" som tycker att eleverna ska "forska själva" om sådant de tycker är skoj. Och att vi lärare ska hålla oss i bakgrunden och helst se på när eleven lustfyllt driver sin egen utvecklingsprocess.

Men tänk om jag inte menar att lust till lärande handlar om att alla ska göra vad "de har lust med"? Tänk om jag istället som lärare tycker att det är oerhört viktigt och utmanande att inför ett nytt arbetsområde försöka fånga elevernas lust till just det vi ska arbeta med? Att jag tycker att det är oerhört viktigt att som lärare vara lyhörd för deras värld där de befinner sig, för att på så sätt hitta metoder som kan väcka deras lust till kunskap? Att en lärare också är en inspiratör, med förmågan att i ett sammanhang göra kunskapen meningsfylld, motiverande, och kanske till och med lustfylld?

Lust. Jag tycker att det är ett vackert ord. Vem vill inte att dagen ska vara lustfylld? Det kan väl ändå inte vara fel att sträva efter det?

lördag 15 september 2012

Twitter som analysverktyg i svenska och digitalt rollspel

Som lärare i svenska använder jag ofta en skönlitterär bok som basen i min undervisning. Boken läser vi gemensamt och sedan skapar jag och eleverna material utifrån den bok vi läser. Hur upplägget ser ut beror på vilka områden i kursplanen som vi just då behandlar. Ibland kan jag sätta fokus på språkutvecklande exempel, andra gånger fokuserar vi dramturgin och bokens uppbyggnad, vi kan gå in  på grammatik och meningsbyggnad eller analysera/diskutera den utifrån något tema som knyter an till So-underivningen.

När vi i våras arbetade med boken Hungerspelen valde jag att använda Twitter som ett analysverktyg och genom ett digitalt rollspel låta eleverna visa sin förståelse av boken och de olika karaktärernas situation.
Sidootemat som vi diskuterade var demokrati och diktatur, vilket gav dem ett givet utgångsläge för sin analys.

Så här gick jag tillväga:

1. Vi pratade om vad en diktarur är med olika exempel ur verkligheten. Jag använde den här Poppleten som utgångspunkt för diskussionerna.
2. När vi sedan började läsa Hungerspelen gjorde jag det till att börja med högt, eleverna hade alla varsin bok där de kunde följa med i texten. De fick instruktionen att i texten vara uppmärksam på sådant som de ansåg var tecken på att boken utspelade sig i ett diktatoriskt samhälle.
3. Vi sammanställde en lista och diskuterade detta utifrån vad vi gått igenom tidigare.
4. Efter en bits läsning in i boken var det dags för eleverna att i par bestämma sig för en karkatär i boken som de skulle följa och leva sig in.
5. Varje par fick sedan skapa ett twitter-konto för just sin karaktär.
6. Vi skapade en gemensam hash-tag för  projektet.
7. Efter varje läsning fick de sedan några frågor som de skulle diskutera med varandra på twitter utifrån sin karaktärs perspektiv.
8. Med denna metod behövde jag inte ge dem uppgifter i form av omfattande recensioner som skulle skrivas, eftersom jag enkelt kunde följa deras tankar i flödet. Jag hade också en egen karaktär där jag kunde gå in och ställa följdfrågor eller ge bränsle till diskussionen med egna påståenden.

Resultatet blev ett läsprojekt som de fortfarande pratar om.